Hanteringen av arv kräver kunskap i lagstiftning kring arvsrätt och testamente för att inte missa regler om skydd och rättvisa vid fördelning av tillgångar.
Fördelningen av arv regleras framför allt genom ärvdabalken, där både blodsbandsprincipen och skyddet för bröstarvingar vägs in. Efter ett dödsfall aktualiseras dock ofta känsliga frågor när det gäller hur kvarlåtenskapen ska delas upp. Inte sällan saknas tydlig insikt kring reglerna för arvsrätt, vilket kan leda till missförstånd och konflikter.
Oavsett om ett testamente upprättats eller inte finns det regler som begränsar möjligheten att en ensam efterlevande helt förfogar över arvet. Exempelvis har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott, även om testamentet föreskriver något annat. Därför är det viktigt att ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter som råder innan ett arvskifte inleds.
Så påverkas sambor, makar och barn av arvsrätten
Enligt svensk lagstiftning saknar sambor automatisk arvsrätt om inget testamente finns, vilket är något som ofta förvånar. Makar däremot ärver varandra i större utsträckning, men försäkringar och gemensamma barn kan ändå påverka utfallet vid arvskifte.
Barns rätt till arv är lagstadgad och går före andra arvingars anspråk. Laglotten innebär nämligen att varje bröstarvinge får minst hälften av vad arvet skulle ha varit om inget testamente fanns. Genom korrekt planering och kunskaper i arvsrätten kan konflikter undvikas och rättvisa garanteras för alla berörda, oavsett familjekonstellation.